Vrakat ett strandstädningsprojekt

 

 

                                         

 

                             VI HAR FÅTT KUNGSBACKA KOMMUNS MILJÖPRIS (delat) FÖR 2019.

Vrakat startade i mindre skala 2018 och bygger på en metodik där en, två eller flera personer ”adopterar” en bit kuststräcka och städar denna minst tre gånger per år, vår, sommar och höst. Genom denna metodik blir det en kontinuerlig städning och därmed betydligt mindre plastavfall på vår vackra kust. Under 2019 har Vrakat.se städat Hållsundsudde -Sönnerbergens naturreservat inklusive öar, en kuststräcka på cirka 3,5 mil. Länsstyrelsen i Halland och Kungsbacka Kommun har hämtat upp det uppsamlade plastavfallet. Plastavfallet vi samlat upp vägde cirka 4,5 ton. En imponerande prestation tycker vi. Vi är idag över 200 vrakare inklusive våra ungdomsidrottslagoch det ingår ett pojklag i innebandy och ett tjejlag i fotboll, fyra fotbollslag  och nu även segling, vilket vi är mycket glada för. Nu har Åsa IF valt att gå med i Vrakat.se med sina ungdomsfotbollslag .Vi har också filialer i Budskär och på Orust.  Bloggen beskriver utöver strandstädningsprojektet andra händelser och ting med anknytning till havet. Ni hittar alla inlägg som hittills har skrivits under rubrikerna i menyn högst upp på sidan.

Om du vill göra en insats för miljön och vandra vid havet, är strandstädning ett väldigt bra alternativ för kropp och själ. Vill du ingå i Vrakat.se så anmäl ditt intresse och bli följare.

 

Historik

Stranden, kusten och havet har nog alltid funnits i mitt medvetande sedan den första tiden man minns. Mitt barndomshem låg på Storsagården i Onsala, någon kilometer ifrån havet. Farfar var fiskare hela sitt liv och som äldre hummerfiskare och min far fiskade på sin fritid. Fisken var en viktig del av mathållningen för oss på femtio-och sextiotalet. Jag har också så länge jag minns gått och letat efter fynd kring stränder och klippor. Alltifrån vackra stenar, snäckor till virke av olika slag. Drömmen var ju att hitta en flaskpost och ett brev med att upphittaren ärvde flera miljoner efter en excentrisk miljonär i ett land långt bort. Jag tror att jag har hittat 12-13 flaskposter genom åren men inte fått en enda miljon.

Numera är det fullt av olika typer av plaster i vikarna utefter vår kustremsa. Strandfynd av trä och framförallt ädlare träslag som ek är ett mycket sällsynt fynd. Som pensionär har jag nu lite mer tid att ”vraka” och hoppas på fynd som kan omvandlas till bruksföremål eller collage. Jag bestämde mig för att också försöka göra en insats att rensa kustremsan ifrån plast. Min idé är att enskilda personer eller sammanslutningar kunde ta hand om ”sin” kustremsa och städa denna kontinuerligt vår, sommar och höst.

Idén utmynnade i en projektplan för ett pilotprojekt som kunde kartlägga kusten och göra en plan för ”adopterade” kustdelar inklusive öarna. Jag skickade planen till Kungsbacka kommun och tog kontakt med Västkuststiftelsen, som projektleder  strandstädning. Jag fick aldrig något svar ifrån kommunen och Västkuststiftelsen var positiva men kunde inte aktivt finansiera pilotprojektet. I dagsläget har vi en mer aktiv kontakt med både Ren Kust, som ingår i Västkuststiftelsen och kommunen. Vi har fått visst material men ännu inget ekonomiskt stöd.

Vår blogg kommer att följa utvecklingen för Vrakat-projektet och rapportera om hur kommun och andra kontrahenter agerar i frågan. Genom åren har jag gjort collage och nyttosaker av olika strandfynd. Dessa vill jag visa och berätta om tillsammans med andra strandfynd. Jag kommer också försöka följa hur problemet med plast hanteras globalt. Det blir också sådant som hör till havet och vår kust. Kanske några skrönor.

Är du intresserad av att bidra till en plastfri kust och av vår projektidé så läs vidare under Vrakat-projektet. Jag hoppas du vill följa min blogg och anmäler dig som följare högst upp till höger på sidan.

Gösta Franséhn

Mona Franséhn  har tagit de flesta foton.

 

Senaste kommentarerna

  • Elisabeth Torstensson: När jag var barn hyrde vi hos David och Helga i Storsagården under rätt många år, åtta år tror jag att det blev. Roligt att läsa om gamla tider, jag har många härliga minnen från den tiden. Någon gång under sommaren brukade jag och min pappa få följa med David ut och fiska makrill och skädda. Det var spännande för en liten flicka. David och sommargästerna, 11 september, 2020
  • Gösta Franséhn: Jag är ledsen Ulla , det var min enda synd! Vespan, 3 augusti, 2020
  • Ulla Schröder: Vilken rolig berättelse! När jag läser det du skrivit känner jag spänningen i de olika momenten. Trevligt att transportören skrivit hur de till sist fick in Vespan i CV 2:an. Jag ser fram emot att få läsa om fler "ungdoms synder". Vespan, 3 augusti, 2020
  • Ove Persson: Kommentar från transportören! En vespa är mycket skrymmande vilket min bror och jag insåg när vi försökte få plats för den i min Citroen 2 CV årsmodell 1955 med 12 hk motor. Först rullade vi av taket men det räckte inte tillräckligt. Jan fann på råd. Vi måste lyfta ur baksätet vilket var enkelt. Vi fick in allt utom framhjul och styre, som stack ut. Efter surrning med rep började vi färden mot Onsala. Farten var 60 km med full gas. Vi möttes av ett gäng förväntningsfyllda killar som beredvilligt hjälpte oss att lirka ut vespan. Vi klarade den vådliga turen utan att bli stoppade tack och lov. Hälsningar Ove Vespan, 14 juli, 2020
  • Ove Persson: Kommentar från transportören! En vespa är mycket skrymmande vilket min bror och jag insåg när vi försökte få plats för den i min Citroen 2 CV årsmodell 1955 med 12 hk motor. Först rullade vi av taket men det räckte inte tillräckligt. Jan fann på råd. Vi måste lyfta ur baksätet vilket var enkelt. Vi fick in allt utom framhjul och styre, som stack ut. Efter surrning med rep började vi färden mot Onsala. Farten var 60 km med full gas. Vi möttes av ett gäng förväntningsfyllda killar som beredvilligt hjälpte oss att lirka ut vespan. Vi klarade den vådliga turen utan att bli stoppade tack och lov. Hälsningar Ove Vespan, 14 juli, 2020
  • Västkuststiftelsen: Tack återigen för bra insats! /Linus på Västkuststiftelsen Plastfritt, 13 juli, 2020
  • Annelie Ohlsson: Gösta, din buse!!! Ja, vem har inte varit det, det har vi väl alla varit mer eller mindre. Själv pallade jag äpple i mina unga år men mer än så har jag aldrig vågat. Kommer så väl ihåg hur tomtägaren jagade oss barn men det var kanske det som var charmen med hela projektet... 🙂 Vespan, 10 juli, 2020
  • Annelie Ohlsson: Underbar läsning, som vanligt och stort tack alla vrakare för er fantastiska insats. Önskar er en skön sommar, om än på avstånd i dessa Corona-tider. Plastfritt, 10 juli, 2020
  • Eva Bergfeldt: Vilken underbar berättelse tagen ur verkliga livet i ungdomsåren. Tänk vad vi har med oss av hemligheter, men att bjuda på dem efter en lagom lång preskbrigering väcker naturligtvis minnen hos var och en av oss, det gäller bara att våga avslöja våra innersta tilltag! Tack Gösta för en härlig berättelse!, Vespan, 10 juli, 2020
  • Per Jonsson: Vilken historia! Du är en författartalang Gösta. Kännar igen en hel del i din berättelse från min egen ungdom. Det fick mig att vandra i minnenas allé. Inspektor Jonsson Vespan, 9 juli, 2020